Aktuellt

Du följer oss väl på sociala medier, Facebook och Instagram !

Chatta med oss!

I och med att vi uppmärksammat ett ökat behov av samtal och stöd har vi på Kvinnojouren Enköping velat utöka möjligheterna att nå ut till kvinnor med våldserfarenhet. Till chatten kan du som kvinna (cis och trans) eller ickebinär höra av dig för att få stöd, information och råd just utifrån din situation och dina behov. Hos oss finns inga krav på vilka typer av kränkningar du ska ha upplevt för att få ta kontakt. Vi vill understryka att våld, oavsett dess karaktär, är olagliga handlingar som aldrig är okej – de är utövarens ansvar.

Vi som bemannar chattar är anställda på Kvinnojouren Enköping och har både kunskap och erfarenhet i bemötande med våldsutsatta kvinnor och strukturer kring våld.

Chatten kommer att vara öppen måndagar - torsdagar, mellan 9-11 samt 18-20. 
Du är anonym så länge du önskar och vi sparar ingen historik.

Klicka på länken för att komma direkt till chatten: https://kvinnojourenenkoping.chatt.tjejjouren.se/ 

Vi finns här för att lyssna på dig!

TRÄDGÅRDSDAGEN

Den 7 september anordnar Enköpings kommun sin årliga Trädgårdsdag. Vi kommer, som vanligt, att finnas på plats. Vi kommer att vara vid ett informationsbord tillsammans med BOJ - Enköping och informera om vår verksamhet. Då finns ett utmärkt tillfälle för Dig som är intresserad av att engagera dig ideellt i vår förening att skriva upp dig på en intresselista samt få mer information om vad det innebär att vara ideell i vår verksamhet. 

Dignity - konferensen 2018! 

I helgen deltog vi på Dignity-konferensen i Stockholm och lärde oss mer om Response-Based Practice och betydelsen av att synliggöra förövarens ansvar för våld och att hedra den utsattas motstånd!

Vi fick även möjlighet att möta och inspireras av fantastiska kollegor runtom i världens som också arbetar responsbaserat! Konferensen arrangerades av Unizon och Centre for Response- Based Practice i Kanada. 

Verksamhetsbesök från Moderaterna

Igår, den 16 augusti 2018, besökte moderaternas Ulf Kristersson (partiledare), Elisabeth Svantesson (ekonomisk-politisk talesperson) och Gunnar Strömmer (partisekreterare) Kvinnojouren Enköping och diskuterade vad som behöver göras för att få mäns våld mot kvinnor att upphöra. Med följde även journalister från de flesta rikstäckande medierna.

Vi välkomnade moderaternas förslag på skärpta straff och andra rättsliga åtgärder eftersom det sänder en signal från samhällets sida att mäns våld mot kvinnor inte är acceptabelt. Vi vill poängtera att de flesta män vi indirekt kommer i kontakt med är väletablerade i samhället med utbildning, arbete och social status. Detta är en viktig aspekt bland annat när vi talar om besöksförbud och fotboja. Det är åtgärder som är effektiva och fungerar på denna typ av individer- Däremot hindrar det sällan en person som redan har ett straffregister. Tyvärr är det oftast de personer som blir belagda med besöksförbud.

Men förslag rörande mäns våld mot kvinnor måste kompletteras med mer fokus på tidigt våldsförebyggande arbete med fokus på destruktiva maskulinitetsnormer. Vi kan inte bara hantera våldets konsekvenser, vi måste också börja förebygga det! Det är också viktigt att resurser för detta arbete inte tas från kvinno- och tjejjourernas skydd och stödverksamhet för våldsutsatta kvinnor och barn, utan att det satsas mer resurser på att bekämpa mäns våld mot kvinnor!

Under besöket lyfte vi också några av de vanligaste problemen som de kvinnor vi möter berättar om:

Ett väldigt konkret problem är bristen på bostäder, som drabbar i princip alla kvinnor som vill bryta upp från våldsutövande män som vi möter. Det behöver tas ett krafttag mot den bostadsbrist som gör det svårare för kvinnor att lämna våldsutövande män. Fler bostäder behövs, liksom en förtur i bostadskösystemen för våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Ett annat problem som drabbar de kvinnor som har barn med förövaren är att de hamnar i kläm mellan olika myndigheter. Den våldsutsatta kvinnan uppmanas ofta av socialtjänsten att ”skydda sina barn”, vilket ofta innebär att fly med barnen till ett skyddat boende på en helt ny ort. Samtidigt kan hon få höra både från den våldsutövande mannen och från familjerätten (eller tingsrätten beroende på hur långt vårdnadstvisten gått) att hon inte kan ta med sig barnen hur som helst eftersom det innebär egenmäktighet, och att hon måste samarbeta med pappan för barnens skull. Barnets rätt till en nära och god kontakt med pappan blir här ofta överordnat barnets rätt att skyddas från våld. Här hamnar kvinnorna vi träffar på jouren riktigt i kläm – ska hon skydda sina barn från förövaren, eller samarbeta med honom och främja en nära och god kontakt mellan honom och barnen? Vem ska hon lyssna på? Många kvinnor vill inte behöva rycka upp sina och barnens liv och fly till skyddat boende i en annan stad långt bort, många vill hellre att samhället agerar mot mannen istället – det är ju han som utövat våld och gjort fel!

Utifrån detta ser vi ett behov av att:

• Att dessa myndigheter får en ökad kompetensutveckling om mäns våld mot kvinnor och barn och kring bemötande av våldsutsatta. Detta behövs såväl inom polis och rättsväsende som inom socialtjänsten och familjerätten. Samt att de ges en ökad möjlighet att samverka och tala med varandra om sitt arbete med våldsutsatta, barn och förövare - hur kan de agera för att inte våldsutsatta kvinnor och barn ska hamna i kläm?
• Att barns rätt att skyddas från våld blir lika viktigt som deras rätt till en ”nära och god kontakt” med en våldsutövande förälder. Man behöver se över vad man menar med en nära och god kontakt med en våldsutövande förälder, och sätta ett barnrättsperspektiv framför papparättsperspektiv. Socialtjänsten ska också kunna bevilja barn som upplevt våld insatser i form av exempelvis samtalsstöd, även om inte den våldsutövande vårdnadshavaren samtycker till det.
• Ett ökat fokus på vad den våldsutövande pappan kan göra för att skydda sina barn behövs, samt att alla våldsutövande män erbjuds insatser i form av exempelvis behandling så att de upphör att utöva våld. Och som sagt att vi också börjar arbeta för att förebygga våldet innan det uppstår, genom att tidigt arbeta tidigt förebyggande mot destruktiva maskulinitetsnormer och för jämställdhet.
• Trygga finansieringen till landets kvinnojourer med långsiktiga bidrag. Kvinno- tjej- och ungdomsjourer gör en ovärderlig samhällsinsats inom området mäns våld mot kvinnor till en relativt låg kostnad för staten. Skulle landets jourer upphöra med sin verksamhet skulle kostnaderna bli väsentligt högre för staten (för att inte förringa det aktuella stödet till den våldsutsatta kvinnan).